Kommunen fortsätter sin expansiva exploateringspolicy. Talar om att dra ned, avvakta och stoppa projekt. I praktiken planerar kommunen låna upp mer pengar och satsar till exempel ytterligare 100 miljoner med en handviftning på byggnationen av tunnelbanestationen i Barkarby
Beräkningar och prognoser från tjänstemännen i kommunen talar om en fördubbling upp till en tripping av låneskulden på 5,2 miljarder. Redan idag har kommunen ett utjämningsbidrag på 1 miljard eller ett minus i budgeten på motsvarande belopp. Det är en intäkt kommunen verkar räkna med.
Det kommer en tid när kommunen inte kan betala sina skulder och är konkursfärdig med privata sektorns verklighet. Vad händer då? En kommun kan inte gå i konkurs, heter det, vad innebär det i praktiken? Staten går in och tvångsförvaltar, bestämmer och styr och ställer.
En f.d. statsminister har myntat uttrycket: är du i skuld är du inte fri.
Vad har då valda politiker för roll och vad är det för värde att rösta i ett kommunalval om någon annan sätter agendan. Säger staten hoppa så gör man det.
Kommunpolitikerna blir en administrativ lokalrevy med manus från staten. I praktiken blir skattebetalarna utsatt för diktatur.
Vem som styr staten är en annan fråga!
Lämna ett svar